Consector Förklarar
Consector förklarar: Minusränta

Consector förklarar: Minusränta

Mitt i sommaren är vi många som hoppas på högtryck och soliga, varma dagar på stranden. För Sveriges Riksbank är högtryck i ekonomin precis vad man ville uppnå med minusräntan som infördes för några år sedan just för att stimulera tillväxten och få igång hjulen efter den senaste finansiella krisen.

Minusränta

Det är Riksbanken som bestämmer vilken ränta som ska ligga till grund för den svenska ekonomin. Med hjälp av den så kallade styrräntan väljer man att antingen stimulera eller bromsa tillväxten i samhället.

Minusräntan innebär att Riksbankens styrränta är negativ, alltså under noll procent. I teorin hade det alltså kunnat leda till att man fick betalt av banken för att låna pengar och samtidigt fick betala för att ha sina pengar på banken.

I praktiken så blir den ränta vi får på våra bolån och andra lån från bankerna ändå lite högre än Riksbankens styrränta eftersom bankerna tar betalt för sina tjänster och lägger på en mellanskillnad. På sistone har Riksbanken trots allt börjat att höja räntan och frågan som många ställer sig är hur länge till vi kommer att ha minusränta. För många är det framförallt bolånets kostnad som kommer att ändras om räntan går uppåt. Då är det bra att vara förberedd och se över räntorna innan det drar iväg för mycket.

Minusränta skapar kostnad för banken

Minusränta är något som tydligast påverkar bankerna. Visserligen kan en låg styrränta återspegla sig i låga bolåneräntor men det hade även uppkommit om styrräntan varit låg (ner till 0%) och därmed inte varit på minusnivå.

För bankerna innebär minusräntan att de får betala för att ha sitt överskott hos Riksbanken. Ett överskott som antingen placeras hos Riksbanken eller i Riksbankscertifikat. Under 2015 var detta överskott varje månad ungefär 50-70 miljarder.

Med en minusränta skapas en situation då bankerna får betala för att placera kapital hos Riksbanken. Minusräntan infördes för första gången i Sverige 2015 och man beräknade då att detta skulle kosta bankerna ca 200 miljoner under det året.’

Så påverkas boräntan

Bankernas bolåneränta påverkas främst av dess upplåningskostnad vilket styrs av styrräntan. Den fasta bolåneräntan påverkas även av bankernas åsikt om hur styrräntan kommer att förändras framöver.

Väljer Riksbanken att ha minusränta är det ”längre väg tillbaka” till räntenivåer som är historiskt vanliga. Både den rörliga och den fasta räntan blir därför mycket låga. Allt eftersom räntenivån höjs kommer även bolåneräntan att höjas. Med minusränta har Sverige haft historiskt låg bolåneränta under flera år.

Så påverkas inlåningsränta

Ett tydligt resultat av minusräntan är att många banker inte ger någon (eller extremt låg) ränta på insatt kapital. När minusränta infördes 2015 valde SEB att sätta minusränta på konton tillhörande deras största kunder som hade mycket stora belopp hos banken. De fick genom detta betala för att ha pengar hos SEB.

Ingen bank har däremot infört minusränta för privatpersoner. Att ge noll procent på ett sparkonto innebär ändå en reell förlust för kunderna. De flesta år har Sverige en inflation vilket gör att värdet på pengarna minskar. Utan någon som helst avkastning skapas därmed en reell värdeminskning.

– Moa Långbergs, Ekonomiskribent