Consector Förklarar
Lånelöfte, lagfart & pantbrev – en lathund

Lånelöfte, lagfart & pantbrev – en lathund

Om du ska göra ditt första bostadsköp är det helt förståeligt om det är mycket som känns omtumlande. Konstigt vore det väl annars, det handlar ju trots allt om stora beslut och mycket pengar. Dessutom kommer du att stöta på begrepp som kanske är helt nya för dig, till exempel lånelöfte, lagfart och pantbrev. Och ja, vad är det egentligen de betyder? Här är en lathund för dig som är osäker.

Lånelöfte – intyg på att du får låna pengar

De allra flesta behöver låna pengar för att kunna finansiera sina bostadsköp. Innan du ger dig ut och börjar leta bostad kan det därför vara bra att ta reda på hur mycket du får låna och vad du har råd med. Det gör du genom att ansöka om ett lånelöfte hos en bank. Ett lånelöfte är ett slags intyg på att banken kommer att vilja låna ut pengar till dig, och hur mycket. När du ansöker om ett lånelöfte gör banken en bedömning av din återbetalningsförmåga. Lånelöftet baseras därmed på vad de tror är rimligt att du kan betala tillbaka utifrån din ekonomiska situation. I din ansökan ska du därför uppge en rad olika uppgifter, till exempel vad du har för inkomst och om du har några andra lån.

Ett lånelöfte är aldrig bindande. Det innebär att du kan ansöka om flera lånelöften hos olika långivare för att sedan välja det erbjudande som passar dig bäst. Men att detta gäller även banken, så om din ekonomi försämras måste inte banken bevilja lånet trots att de först gav dig ett lånelöfte.

Lagfart – bevis på att du äger fastigheten

När du har köpt ett hus ska du registrera ägarskapet hos Lantmäteriet genom att ansöka om lagfart, ett ägarbevis. Din ansökan ska skickas in till Lantmäteriet tillsammans med ett överlåtelseavtal i original. Beroende på om du har köpt eller fått huset kan det vara ett testamente, gåvobrev eller köpekontrakt. Överlåtelseavtalet skickas sedan tillbaka till dig så snart handlingarna har granskats.

Kostnaden för lagfarten betalar du till Lantmäteriet i samband med att du skickar in din ansökan. Det är en skatt som kallas för stämpelskatt, och den ligger på 1,5 % av köpeskillingen. Dessutom tillkommer en avgift på 825 kr. Du behöver inte ansöka om lagfart när du köper en bostadsrätt eftersom det är bostadsrättsföreningen som äger fastigheten.

Pantbrev – används som säkerhet för lånet

Banken kräver att du ska lämna ett pantbrev som säkerhet för lånet när du tecknar ett bolån. Det är ett bevis på att det finns en inteckning i fastigheten och innebär att ditt hus är pantsatt hos banken. Om du inte betalar låneräntan som överenskommet kan banken tvinga dig att sälja huset för att få tillbaka lånesumman.

Pantbrev kan endast utfärdas av Lantmäteriet, de ansvarar för alla svenska pantbrev. Kostnaden för detta är 2 % av beloppet du vill inteckna, samt en avgift på 375 kr. Om du köper ett hus som det redan finns pantbrev i får du överta dessa, då de är knutna till fastigheten oavsett vem som äger den. Det innebär att du bara behöver söka pantbrev på skillnaden mellan ditt lånebelopp och de befintliga pantbreven. Om du köper en bostadsrätt behöver du inte söka pantbrev, istället sker en pantsättning av bostadsrätten.