Consector Förklarar

Reporänta – vad är det, hur fungerar den och hur påverkar den mig?

Reporäntan är den styrränta som sätts av Riksbanken. Den fastställs av Riksbanksfullmäktige på dess möten som sker varannan månad. Just nu är reporäntan negativ, -0,25 procent.

Ränta är priset för att låna pengar, vilket normalt sett bestäms av utbud, efterfrågan och risk. Reporäntan används dock som ett styrmedel av Riksbanken för att påverka ekonomins utveckling och för att upprätthålla penningvärdet.

Om den svenska ekonomin är på väg ned är tanken att Riksbanken kan sänka reporäntan för att öka konsumtionen och få fart på ekonomin. Detta har skapat en debatt om hur man ska göra om vi går in i en ny lågkonjunktur, eftersom räntan redan befinner sig på rekordlåga nivåer.

 

Hur fungerar reporäntan?

Reporäntan är den styrränta som bankerna kan låna till eller deponera pengar för hos Riksbanken. Detta påverkar i sin tur räntan för bankernas in- och utlåning.

Det innebär att en höjd reporänta gör bostadslån som inte har bunden ränta dyrare. Samtidigt får den som sparar då bättre betalt för pengar som deponerats på ett bankkonto. Det motsatta gäller om reporäntan sänks.

Den svenska reporäntan har varit negativ sedan början av 2015. Teoretiskt sett innebär det att man skulle kunna få betalt för att låna pengar. Men reporäntan styr bara förhållandet mellan Riksbanken och bankerna. Eftersom bankerna måste tjäna pengar på sin utlåning (och behöver inlåning) är den lägsta bankräntan som regel några procent högre. Vissa former av tillfälliga lån och konsumtionslån kan dock ha en ränta på upp till 20 procent.

En effekt av en låg reporänta är att den svenska kronan blir svagare. Detta gynnar svensk exportindustri, men gör samtidigt import och priserna vid en utlandssemester högre.

 

Kommer reporäntan att gå upp eller ner?

Den 9 januari 2019 höjdes reporäntan från -0,5 procent till -0,25. Den är alltså fortfarande negativ, något den varit sedan december månad 2014. Normalt sett ligger styrräntan på plussidan. Till exempel var den i slutet av 1995 närmare 9 procent. Ur ett historiskt perspektiv är det alltså klokt att planera för en betydligt högre reporänta än idag.

Hur reporäntan kommer att utvecklas beror på den ekonomiska situationen i både Sverige och vår omvärld. De flesta är dock överens om att minusränta är ett unikt tillstånd som inte kan fortsätta länge till.

Samtidigt oroas många bedömare av att ekonomin kan vara på väg att försvagas. Vilket kommer att göra det svårt att höja reporäntan.

Svaret på om reporäntan kommer att gå upp eller ner är helt enkelt att ingen vet. Därför är det klokt att planera för att räntan för till exempel bostadslån kan komma att gå upp, även om det inte är säkert att det blir så.