Consector Förklarar
Vad är konjunktur och hur påverkas jag av den?

Vad är konjunktur och hur påverkas jag av den?

När man pratar om ett lands ekonomi dyker begreppet konjunktur ofta upp. Tidningarna skriver: ”Farligt nära en lågkonjunktur!” eller ”Regeringen misslyckas trots högkonjunktur.” Men vad är det de menar? Vad betyder konjunktur och varför tycker alla att den är så viktig att förhålla sig till? I den här artikeln förklarar vi begreppet så att du ska få en större förståelse för samhället vi lever i.

Konjunktur – det rådande ekonomiska tillståndet

Konjunktur är ett begrepp som används för att beskriva det ekonomiska klimatet. Högkonjunktur råder när den ekonomiska aktiviteten i ett land är hög, och när aktiviteten minskar uppstår en lågkonjunktur. Tillståndet påverkas av flera faktorer, såsom arbetslöshet, tillväxt och inflation. I varje ekonomi förekommer perioder av högre och lägre ekonomisk aktivitet. Tidsperioden från en högkonjunktur till nästa (med en lågkonjunktur däremellan) kallas för en konjunkturcykel. Vanligtvis brukar en konjunkturcykel sträcka sig över 5-8 år.

Högkonjunktur – hög produktion och levnadsstandard

När den ekonomiska aktiviteten i ett land ökar blir det högkonjunktur. Företagen producerar mer samtidigt som det görs investeringar för att verksamheterna ska utökas. Då skapas nya arbetstillfällen som i sin tur leder till att invånarnas privatekonomi förbättras. Samtidigt som hushållen får det bättre ställt betalas mer skatt till den offentliga sektorn. Det blir helt enkelt en dominoeffekt av ökad ekonomisk aktivitet som stärker välfärden. När det är högkonjunktur blir det bättre för alla – både företag och privatpersoner.

Lågkonjunktur – när efterfrågan minskar

Det som kännetecknar en lågkonjunktur är att efterfrågan på varor och tjänster är mindre än vad företagen räknar med att producera. När företagen inte får in de intäkter de behöver för att kunna driva sina verksamheter kan de behöva säga upp sina anställda. Då ökar arbetslösheten bland invånarna och hushållen får det sämre ställt. Staten får dessutom inte in lika mycket skatt till att förbättra samhället. Det blir alltså tuffare för alla när det råder lågkonjunktur.

Inflation & konjunktur

Hög inflation kan leda till lågkonjunktur då det gör så att varken företag eller privatpersoner har råd att konsumera. Inflation är när penningvärdet minskar för att den generella prisnivån på varor och tjänster höjs. Det kan inträffa om det under en längre period är för stor efterfrågan i förhållande till vad producenterna kan leverera. Inflationen påverkas också av händelser som sker utanför landets gränser. Ett exempel är om priserna utomlands höjs så att det blir dyrare att importera. Det får priserna att höjas på hemmaplan och pengar blir mindre värda. Staten har dock olika verktyg för att reglera inflationen, och det viktigaste är styrräntan. När Riksbanken höjer eller sänker styrräntan påverkas marknadsräntorna för företag och privatpersoner. Genom att sänka eller höja räntan underlättas eller motverkas konsumtionen och på så sätt påverkas konjunkturen.

När kommer nästa lågkonjunktur?

Högkonjunkturen som Sverige befunnit sig i sedan 2016 håller på att mattas av, men om det är en lågkonjunktur på ingång är fortfarande svårt att säga. Något som är helt avgörande för Sveriges konjunkturutveckling är omvärldshändelser som påverkar vår export. Då Sverige är beroende av exporten kan politiska händelser som gör att den globala efterfrågan minskar försämra konjunkturen. Minskad export leder till försämrad lönsamhet, ökad arbetslöshet och att företag går i konkurs.

Hur påverkas jag av konjunkturen?

Konjunkturen påverkar alla i samhället, oavsett ålder, kön och yrke. Den avgör vad du har råd med, hur det går för företaget du arbetar på, din lön och hur hög ränta du måste betala när du lånar pengar. Att lära sig mer om hur samhället och konjunkturcykeln fungerar är därför värdefullt för alla – vem du än är.