Vad är Basel III?

Vad är Basel III?


Basel III är ett regelverk som gäller för banker vilket bland annat regalerar kapitalkrav och likviditetskrav. Det togs fram efter finanskrisen 2008/2009 för att minska risken för liknande finansiella kriser i framtiden. Basel III är därmed en bearbetning av det tidigare regelverket Basel II.


Varför infördes Basel III?


Under finanskrisen 2008/2009 blev det tydligt att gällande regelverk för banker (Basel II) inte var tillräckligt tilltagen för att motverka finansiella kriser. Av den anledningen valde Baselkommittén att utarbeta ett nytt regelverk, Basel III.


Målet med regelverket var alltså att skapa en situation där bankerna tydligare kan klara av kreditförluster och därmed minimera risken för kommande kriser.


Första steget var att införa ”Basel 2,5”.Det var en modifiering av gällande regelverk som antogs i juli 2009. Detta regelverk infördes snabbt för att åtgärda de mest uppenbara riskerna som tydligt visade sig under finanskrisen. Bland annat innebar det att bankerna var tvungna att ha mer kapital i vissa situationer och en att man införde en ny beräkningsmodell för att därigenom minska risken att bankerna skulle underskatta sitt kapitalbehov.


Man insåg snabbt att detta enbart var en partiell lösning och att man därmed behövde ett bredare regelverk, Basel III


När införs Basel III?


Basel III består av flera olika delar där de fösta delarna började implementeras år 2013. Det ska vara helt implementerat sista december 2019.


Vad innebär Basel III för bankerna?


Bland annat innebär Basel III följande för bankerna:

 

  • Hårdare kapitalkrav


Enligt Basel III måste bankerna ha 7% i kärnprimärkapital samt att det totala kapitalkravet ska uppgå till 8%. Man har även ändrat gällande vad som får räknas som kapital. Ett exempel är att man innan dessa regler infördes kunde inkludera Goodwill, hybrider och latenta skatteskulder vilket alltså nu inte är möjligt.


I det fall som kärnprimärkapitalet skulle gå under denna gräns finns begränsningar kring aktieutdelning.


En kontracyklisk kapitalbuffert införs som får vara mellan 0-2,5 %. Det betyder att det i högkonjunktur krävs att kärnprimärkapitalet måste ökas med upp till 2,5%.

 

  • Likviditets buffert


Likviditetsbufferten ska även vara minst lika stor som nettoutflödet under 30 dagar. Skulle banken av någon anledning inte kunna låna pengar skulle den därmed klara sig i minst ytterligare 30 dagar.


Dess stabila finansiering ska även vara större än dess behov av egen stabil finansiering.

 

  • Riskvägda tillgångar


Det skapas skärpta regler kring hur riskvägda tillgångar ska beräknas.


Hur påverkar Basel III bankkunderna?


I och med att bankernas kostnader ökar så är risken stor att detta återspeglar sig i högre kostnader för dess kunder. Initialt kan även bankernas vinster minska något.