Vad är bodelning?

Vad är bodelning?


Bodelning är en överenskommelse mellan makar då giftorättsgods fördelas lika mellan dem. Det är vanligast vid skilsmässa men genomförs även om samboende par flyttar isär samt vid dödsfall.


Delningen sker efter att eventuella skulder är betalda med det gemensamma kapitalet. I det fall parterna inte kommer överens om delningen kan en bodelningsförrättare anlitas.


När sker bodelning?


Bodelning sker när ett äktenskap blir upplöst vilket sker vid dödsfall eller skilsmässa. Detsamma gäller vid upplösning av registrerat partnerskap. Det är även möjligt att göra en bodelning trots att äktenskapet inte ska upplösas. Om ett sambopar går skilda vägar kan en bodelning ske – däremot med något andra regler.


Vad finns det för fördel med bodelning inom äktenskapet?


Bodelning inom äktenskapet kan exempelvis ske för att fördela ägandeskapet över bostad, fritidshus eller annan värdefull egendom. Ett alternativ är att skriva ett gåvobrev.


Det finns en trygghet i att fördela egendomen inför att ett företag ska startas. Skulle personen bli skuldsatt kan enbart den personliga delen tas för att betala skulder.


Kan bodelning ske vid upplösning av samboförhållande?


Ja, om ett samboförhållande avslutas kan en bodelning ske. Däremot är det andra lagar som reglerar vad som räknas som gemensam egendom. Vid äktenskap är det all egendom som inte är enskild egendom. Vid samboförhållande gäller enbart så kallad samboegendom. Med det menas egendom som införskaffats för gemensamt behov. Om en person köpt en lägenhet och sedan blir sambo i denna lägenhet så räknas lägenheten inte som samboegendom. Detta eftersom den inte köptes för gemensamt bruk.


Måste bodelning alltid ske vid skilsmässa?


Nej, bodelning sker enbart om makarna har gemensam egendom och en part önskar få ta del av denna egendom. Delningen gäller därmed enbart giftorättsgods. Har de enbart enskild egendom behövs inte bodelning då makarna kan flytta isär och ta med sig den enskilda egendomen.


Vad är giftorättsgods?


Giftorättsgods är all den gemensamma egendom som ingår i en bodelning. Det betyder all egendom som inte är enskild egendom. Vid ett giftermål blir bägge parter ägare av samtlig egendom och därmed blir allt giftorättsgods. Enskild egendom är inte giftorättsgods, varken före, under eller efter äktenskapet.


Vad är enskild egendom?


I äktenskapsförord, testamente och gåvobrev kan det framgå att en egendom ska vara ”Enskild egendom”. Med det menas att egendomen enbart ska ägas av den person som nämns i texten. Vid en bodelning räknas detta inte som giftorättsgods och ska därmed inte delas upp.


Måste bodelning alltid ske vid dödsfall?


Nej, bodelning behöver inte ske om makarna bara har gemensamma barn och det inte finns något testamente som påverkar fördelningen av egendomen. I detta fall tillfaller all egendom till de kvarlevande.


Hur sker en bodelning?


En bodelning ska ske skriftligt och undertecknas av bägge parter. Det finns gratis mallar att ladda hem från internet som kan användas. Om en förrättare genomför bodelningen sker detta mer formellt och specifika bodelningsdokument skrivs under. Detta bodelningsavtal kan sedan behöva visas upp vid ansökan om ny lagfart, vid ansökan om att överta lån m.m.


Hur stor procentuell del som vardera parten ska ha beror på äktenskapets längd. Det kan alltså vara under 50% även om 50% är vanligast. Om bägge parter är överens om annan fördelning kan även detta ske. Processen kring bodelning kan kortfattat förklaras med fyra punkter.

 

  • Bouppteckning – En uppteckning sker av samtliga tillgångar och skulder. Detta då utifrån det datum då ansökan skett om skilsmässa, dag för dödsfall osv.
  • Andelsberäkning – Oftast ska fördelningen ske 50/50 men vid kortare äktenskap kan fördelning ske på annat sätt. Frivillig fördelning är även möjlig.
  • Fördelning – Utifrån procentuell fördelning delas egendomen upp så att parterna får egendom till ett värde som motsvarar fördelningstalet. Ett alternativ är att ena parten betalar mellanskillnad och därmed får mer egendom.
  • Avtal – Ett avtal skrivs under där det framgår hur fördelningen skett. Detta ska skrivas under av bägge parter.


Bodelningen måste inte ske men är en stark rekommendation. Om ett äktenskap bryts har parterna flera år på sig att begära bodelning och om detta inte skett direkt kan det skapa en mycket krånglig process.


Vad är en bodelningsförrättare?


Om parterna inte kan komma överens om hur bodelningen ska ske kan en ansökan genomföras om att få en bodelningsförrättare. Det sker via tingsrätten. Om en bodelningsförrättare anlitas kommer en kostnad uppstå som ska fördelas lika på bägge parterna.


Ansökan om bodelningsförrättare kan ske av en part (även om den andra inte önskar detta) och ska ske inom en viss tid efter att förhållandet upphört.


Förrättare kan även utses vid dödsfall. Det kan behövas om dödsbodelägarna inte kommer överens med de efterlevande.


Bodelningsförrättarens roll är att i första hand få parterna att hitta en frivillig överenskommelse kring fördelningen av egendomen. Om detta inte går behöver en tvångsdelning ske. Det betyder att förrättare har makten att fördela egendomen utifrån dess uppskattade värde. Fördelningen beskrivs på en bodelningshandling som bägge parter ska skriva under. Vid underskrift gäller fördelningen direkt. Om någon part däremot har åsikter om fördelningen ska en talan väckas i tingsrätt inom fyra veckor efter delgivning av bodelningen.