Vad är Bolånedirektiv?

Vad är Bolånedirektiv?


Bolånedirektiv är det EU-direktiv som implementerades i svensk lag 1 januari 2017. Direktivet har som syfte at göra det enklare för konsumenter att tolka olika bankers erbjudanden gällande bolån. Exempelvis måste nu bankerna ge ut specifika dokument kring bolån när lånehandlingarna lämnas ut.


EU – Regering – Ny lag


Bolånedirektivet har sitt ursprung i en utredning av EU som mynnade ut i ett EU-direktiv vilket sedan gick ut till samtliga medlemsländer. I detta läge fick svenska regeringen möjlighet att ta in remisser från olika instanser innan ett färdigt förslag kunde presenteras för Riksdagen, vilket skedde den 14:e juli 2016. Detta genom propositionen 2015/16:197 ”Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden”. Genom förslaget kunde EU-direktivet implementeras i den nya lagen som därmed började gälla 1 januari 2017.


Varför behövs bolånedirektivet?


I propositionen framgår de huvudsakliga syften som direktivet har och varför regeringen ansåg att det skulle implementeras i Sveriges lag. Kortfattat så handlar det om att bostadsköpet ofta är den ”mest betydande transaktionen” som sker i livet. För att göra ett så bra val som möjligt krävs kunskap och på denna punkt har konsumenten länge haft ett ”kunskapsunderläge”. Regeringens förslag mynnade därför ut i ”åtgärder för att stärka konsumenternas ställning och främja en välfungerande bolånemarknad”. Därmed förväntas även problemet med överskuldsättning minska.


Vad ska bli tydligare för bolånekunden?


Det övergripande målet med bolånedirektivet är att informationen blir tydligare för låntagaren. Det ska exempelvis framgå hur räntan har bestämts av banken och låntagaren ska ha ”minst sju dagars betänketid att överväga ett erbjudande om en bostadskredit.” Utöver det ska låntagaren få ett förslag på en amorteringsplan.


En bank ska inte heller kunna säga att kunden måste flytta sin pension till banken för att bolån ska beviljas. Däremot har de friheten att ge större rabatt om flytt sker.


Vid rådgivning ska detta tydligt dokumenteras så att kunden lätt kan följa upp vad som sagts i efterhand. Kunden ska även kunna känna sig trygg i att bankpersonal inte får provision på lånen vilket skulle kunna vara ett incitament att erbjuda produkter/tjänster som kunden egentligen inte borde ha.


Reglerar bolånedirektivet enbart banker?


Nej, bolånedirektivet reglerar även företag som förmedlar bostadskrediter (exempelvis låneförmedlare). Det krävs nu att dessa både har tillstånd och att de är under tillsyn. Utöver det krävs det att företaget har kompetent personal där viss personal förväntas nå upp till ha en viss kunskapsnivå. I det fall som ”oberoende rådgivning” erbjuds får inte parten ta emot någon ersättning från en extern part. Den enda ersättning som företaget i så fall får hantera är alltså från låntagaren.


För låneförmedlare skapar direktivet även möjlighet att lättare agera på andra marknader. Eftersom det grundar sig i ett EU-direktiv kan låneförmedlare vara verksamma inom hela EES-området. Oftast krävs det inte ansökan till tillstånd i varje land även om vissa enstaka undantag kommer att finnas kvar.


Skapar tydlighet för låntagaren


Eftersom låneförmedlare inte får kalla sig oberoende, om de vill kunna få ersättning från externa parter, så kommer de på ett tydligare sätt behöva presentera vilka aktörer som de samarbetar med. Därmed kan kunden snabbt se hur många banker (och vilka) som kommer att jämföras via låneförmedlaren. Det blir därmed tydligare än tidigare vilket kan anses vara fördelaktigt för låntagaren.