Vad är dröjsmålsränta?

Vad är dröjsmålsränta?

Dröjsmålsränta är en ränta som företag kan kräva i ersättning om en faktura inte är betalad innan förfallodatumet. Dröjsmålsräntan är reglerad i räntelagen där det bland annat står att en dröjsmålsränta tidigast kan begäras 30 dagar efter att fakturan har skickats ut. För att ett företag ska kunna kräva en dröjsmålsränta måste det tydligt framgå på fakturan vad som gäller.

Vad är dröjsmålsränta

När är jag skyldig att betala dröjsmålsränta?

Det företag eller den organisation som har utställt fakturan måste för det första ha angett att dröjsmålsränta kommer att tas ut på fakturan. Det andra kravet är att 30 dagar ska ha gått från att fakturan skickades ut eller levererades, oavsett när förfalloperioden förlöper. Ni kanske har avtalat om att betalning ska ske vid leverans, efter 10 dagar, eller till och med i förskott, men dröjsmålsränta kan alltså inte krävas förrän först 30 dagar efter att fakturan utställdes. Detta kan dock avtalas bort i och med ett separat avtal, men är ingenting som per automatik gäller enligt räntelagen.

Samma regler gäller inte för företag som för privatpersoner. På en faktura mellan två näringsidkare, där skulden har uppkommit i samband med deras yrkesmässiga verksamheter, behöver någon upplysning om att dröjsmålsräntan kommer att tas ut inte finnas. Detsamma gäller om fakturan är utställd till en myndighet eller annan offentlig verksamhet.

Hur hög är dröjsmålsräntan?

Enligt räntelagen ska dröjsmålsräntan, om ingenting annat har avtalats vid fordrans uppkomst, uppgå till 8 procentenheter högre än Riksbankens gällande referensränta som fastställs två gånger per år. Är den gällande referensräntan på 2 procent blir alltså dröjsmålsräntan 2 + 8 = 10 procent. Har du däremot ingått ett avtal, senast i samband med fordrans uppkomst, till exempel vid ett köp eller ett lån, som reglerar dröjsmålsräntans storlek kan den vara ännu högre.

Jag har inte ens fått någon påminnelse, kan jag ändå behöva betala dröjsmålsränta?

Även om det är den vanligaste åtgärden har företag ingen skyldighet att skicka ut en påminnelse när en faktura förlöper utan betalning. Med andra ord kan de så fort förfallodatumet har passerat välja att skicka ärendet vidare till ett inkassoföretag.

Har 30 dagar dessutom passerat sedan fakturan skickades ut kan dröjsmålsränta krävas om det stod angett i fakturan.

Om en påminnelse däremot skickas ut och det först i den framgår att dröjsmålsränta kommer att tas ut, och alltså inte i originalfakturan, är det först 30 dagar efter att påminnelsen skickas ut som dröjsmålsränta kan betalas.

Räkneexempel på dröjsmålsränta

Du renoverar ditt kök för totalt 100 000 kronor. När arbetet är slutfört, den första september, överräcker hantverkaren fakturan till dig med förfallodag den första oktober. På fakturan är angett att dröjsmålsränta tas ut efter förfallodagen. Referensräntan är för närvarande noll procent vilket gör att dröjsmålsräntan blir åtta procent då ni inte har avtalat om något annat. Du glömmer bort att betala fakturan och får det inte gjort förrän tjugo dagar efter förfallodagen, den 21 oktober. Dröjsmålsräntan är angiven i en räntesats per år, eftersom du var tjugo dagar sen med betalningen ska du betala 20/365 av 8 procent av 100 000, förutom den initiala kostnaden på just 100 000.

0,08 * 100 000 = 8 000

8 000 * 20/365 = 438,36 kronor