Vad är fullmakt?

Vad är fullmakt?

En fullmakt är ett intyg på att en person har rätten att utföra specifika handlingar, alternativt ta beslut, åt en annan person. Det vanligaste är att fullmakten är skriftlig.

Den person som ger fullmakt åt någon annan kallas för huvudman/fullmaktsgivare. Den som får ta emot fullmakten, och därmed har rätten att genomföra handlingarna, kallas för ombud/fullmaktstagare.

När används fullmakt?

En fullmakt kan användas vid ett flertal tillfällen. Det kan exempelvis handla om att en person inte fysiskt kan ta sig till banken och därmed behöver hjälp med att utföra visa bankärenden.

Andra tillfällen är när en person ska företräda ett dödsbo, ha kontakt med försäkringsbolag, skriva avtal eller företräda personen i en domstol.

Hur skrivs en fullmakt?

Även om det går att skriva en fullmakt efter olika mallar är det alltid bäst att fråga om det finns en färdig mall för det specifika ändamålet. Ska ett ärende utföras på banken så fråga om banken har färdiga fullmaktsblanketter att fylla i. Det blir då tydligare vad som ska anges och banken får de uppgifter som de anser vara nödvändiga.

Många gånger krävs det att en fullmakt bevittnas och därmed skrivs under av en tredje part. Även här kan det skilja något beroende på vad fullmakten ska användas till.

Det finns inte några generella krav på vad en fullmakt ska innehålla. Men det är mycket viktigt att den är så tydlig som möjlig gällande vilka rättigheter som fullmaktstagaren har, hur länge fullmakten gäller m.m. Även om det går att låta en fullmakt vara utan tidsangivelse så finns det en fördel att ha detta och sedan förlänga tidsperioden efterhand.

Oavsett fullmakt måste det däremot finnas namn på fullmaktsgivaren och fullmaktstagaren, vad den ska gälla, underskrift och datum.

Går det att återkalla en fullmakt?

När en fullmakt används ska mottagaren (ex. banken) spara fullmakten. Om en person vill återkalla fullmakten är det därmed banken som ska kontaktas. Som alltid när det gäller juridiska dokument är det en fördel om uppsägningen sker skriftligt. Vid uppsägning ska banken makulera fullmakten.

Finns det olika slags fullmakter?

Även om de flesta förknippar en fullmakt med ett dokument som ger en person rätten att agera åt en annan person så finns det även andra slags fullmakter, ex:

Ställningsfullmakt – En ställningsfullmakt bygger på ett avtal mellan fullmaktsgivaren och fullmaktstagaren. Det är däremot inte ett fullmaktsavtal.  Ett exempel är hur en arbetstagare kan agera och företräda arbetsgivaren. En person som står i kassan har fullmakt att sälja produkter, ge rabatter och avgöra mindre frågor som uppstår. Detta utan att det finns något konkret fullmakt som reglerar detta.
Toleransfullmakt – Detta är en fullmakt som inte är lagreglerad men som varit uppe i domstol och därmed skapat praxis. Om en person under en längre tid eller under flera upprepande tillfällen haft en fullmakt från en person kan det anses att personen har toleransfullmakt.
Intressebevakningsfullmakt – En fullmakt som automatiskt träder i kraft om fullmaktsgivaren inte längre har förmågan att hantera sina angelägenheter. Det kan exempelvis vara på grund av sjukdom eller psykiska problem. Fullmakten kan tydligt begränsas till att enbart gälla en viss handling, förvaltning av en viss egendom eller liknande. Denna variant av fullmakt finns däremot inte ännu i Sverige.
Framtidsfullmakt – En fullmakt som till stor del liknar Intressebevakningsfullmakt. Utredningar har genomförts för att införa denna fullmakt i Sverige och tanken var ett tag att detta skulle ske 2016. Men då flera remissinstanser lade fram kritik mot förslaget har det ännu inte kunnat införas.
Prokura – Fullmakt som används vid bolagsrättsliga frågor. Den kan skrivas av näringsidkare men enligt lag får detta inte ske i Aktiebolag. Om fullmakt ska utfärdas inom ett Aktiebolag är det istället Generalfullmakt som är gällande. Prokura ger däremot större befogenheter till den person som har fullmakten.
Enligt Prokuralagen har prokuristen (fullmaktstagaren) rätten att helt och hållet företräda huvudmannen i företaget. Ett undantag är däremot att överlåtelse inte får ske av de fastigheter som huvudmannen äger.