Vad är Inkomstbasbelopp?

Vad är Inkomstbasbelopp?


Inkomstbasbelopp är ett fastställt belopp av Pensionsmyndigheten som ligger till grund för beräkning av bland annat högsta pensionsgrundande inkomst. Beloppet beräknas om årligen utifrån ett förhållande mellan gällande inkomstindex och index från 2005. År 2017 var inkomstbasbeloppet på 61 500 kr.


Hur beräknas inkomstbasbeloppet?


Det är Pensionsmyndigheten som räknar ut hur stort som inkomstbasbeloppet ska vara. Därefter är det regeringen som fastställer det innan det är aktuellt att användas. Beloppet beräknas på följande sätt:


Bastalet (inkomstbasbeloppet för 2005, 43 313kr) multipliceras med kvoten som uppstår mellan inkomstindex för gällande år samt samma index 2005. Detta är reglerat i Socialförsäkringsbalken 58kap 27 §. Den uträknade summan avrundas sedan till hela hundratals kronor. Detta gör att inkomstbasbeloppet följer den genomsnittliga inkomstutvecklingen.


Hur beräknas inkomstindex?


Inkomstindex, som ligger till grund för inkomstbasbeloppet, grundar sig på Konjunkturinstitutets prognos gällande hur inkomsterna utvecklat sig tidigare år. När inkomstindex för 2017 (168,16) räknades ut togs därmed utvecklingen från 2015 och 2016. Innan denna siffra fastställs har även Konjunkturinstitutet möten med Pensionsmyndigheten samt Socialdepartementet för att få in eventuella åsikter kring prognosen.


Index för 2017 har påverkats av hur genomsnittsinkomsten justerats mellan 2015 och 2016. I detta fall beräknades inkomstutvecklingen varit 3,71%. Produkten av denna höjning samt inkomstindex för 2016 blev därmed inkomstindex för 2017. Det är sedan detta index som påverkar inkomstbasbeloppet.


Vad påverkas av beloppet?


Inkomstbasbeloppet används främst vid uträkning av taket för pensionsgrundande inkomst (PGI) samt avgiftstaket.


Beräkning av PGI


Det vanligaste är att underlag för PGI sker genom inlämnad information via deklarationen. I det fall en person har inkomster som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp är inte det överstigande beloppet pensionsgrundande. År 2017 innebar det att högsta pensionsgrundande inkomst var 461 250 kr. Däremot så ska även avdrag ske för allmänna pensionsavgifter. Det innebär praktiskt att taket är ungefär på 8,07 inkomstbasbelopp. Det skulle innebära ungefär 496 300 kr under detta år.


Avdraget sker på 7% och ska avrundas till hundratals kronor. Denna avgift ska däremot inte betalas av personer som inte tillhör svensk socialförsäkring. Detta eftersom det klassas som en socialavgift – inte som skatt. Personer som därmed är i Sverige, jobbar tillfälligt här och betalar skatt behöver inte betala denna avgift.


Pensionsgrundande inkomster


PGI beräknas på personer som är födda efter 1937. Även efter att man fyllt 65 år gäller att intjänad inkomst påverkar PGI. Det om påverkar är:

 

  • Lön
  • Skattepliktiga förmåner – Detta anges i deklarationen och kan vara fri bil, mat, boende osv.
  • Ersättning – Summor som betalats ut för tillfälliga arbeten
  • Arvoden – Kan exempelvis komma från föreningar, styrelser m.m.
  • Näringsverksamhet – Egen näringsverksamhets resultat
  • Socialförsäkring – Ersättning från bland annat föräldrapenning, sjukpenning och sjuk- och aktivitetsbidrag. Även a-kassa ingår.


Infördes 2001


När ATP-systemet började gälla år 1960 infördes begreppet prisbasbelopp (hette från början enbart basbelopp). Första gången som basbeloppet användes var 1957 då det fastställdes till 4 000 kr. Basbeloppet användes då, i likhet med i dag, som grund för att göra beräkningar av olika nivåer. Varje år räknades basbeloppet om för att följa konsumentprisernas utveckling.


När ATP började betalas ut, 1963, hände det att basbeloppet räknades om flera gånger per år. Detta just med tanke på att det skulle följa konsumentpriserna. Regeln var att omräkning skulle ske om en förändring skett med minst 3% i dessa priser. År 1982 valde man istället att ett basbelopp skulle gälla för ett år.


Med tiden växte det fram andra basbelopp så som ”minskade basbeloppet” (1993) samt det ”förhöjda basbeloppet” (1995) vilka på olika sätt påverkade pensionen. Förhöjda basbeloppet används fortfarande för uträkning av tilläggspension.


Taket för avsättning till pensionssystemet var även knutet till det förhöjda prisbasbeloppet. Detta fram till 2001 då man istället införde inkomstbasbeloppet. En stor orsak att det nya pensionssystemet infördes var att antalet pensionärer förväntades öka i förhållande till antal personer som var i arbete och därmed betalade större summor i skatt.


Hur stort är inkomstbasbeloppet?


År 2017 var inkomstbasbeloppet på 61 500 kr. Detta räknas om årligen och aktuell nivå går att se på Pensionsmyndighetens hemsida. År 2016 var summan 59 300 kr och 2015 var summan på 58 100 kr.