Vad är Kommunal inkomstskatt?

Vad är Kommunal inkomstskatt?


Kommunal inkomstskatt betalas av alla fysiska personer som har en beskattningsbar förvärvsinkomst. Den består av två delar – skatt du betalar till kommunen, och skatt som du betalar till landstinget. Den ligger mellan 27 – 33 %, beroende på vart du är folkbokförd.


Vart går den Kommunala inkomstskatten?


Sveriges inkomstskatt består huvudsakligen av kommunal inkomstskatt och statlig inkomstskatt. Kommunalskatten ser till att finansiera välfärdstjänsterna till landets medborgare, så som skola, barnomsorg, sjukvård, äldreomsorg, kollektivtrafik och så vidare. Två tredjedelar av inkomsterna till välfärden kommer faktiskt från den kommunala inkomstskatten. Den betalas sedan 1980-talet endast av fysiska personer.


Tidigare bestod kommunalskatten av tre delar – skatt till landsting (sekundärkommun), till borgerlig kommun (primärkommun) och till kyrklig kommun (församling). År 2000 ändrade man dock på detta och numera ingår det inte någon kyrkoskatt i kommunalskatten. Idag betalar man i stället en kyrkoavgift om man väljer att tillhöra Svenska kyrkan. De som inte är med betalar endast en begravningsavgift. Hur hög denna avgift är varierar från församling till församling.


Respektive kommun- och landstingsfullmäktige bestämmer de olika skattesatserna för den kommunala inkomstskatten. Den totala kommunala skatten, beräknad på medeltal, är 32,12 % år 2017. Då skattesatsen skiljer sig mellan olika kommuner kan det skilja en hel del för vad man betalar i skatt per hundralapp. Man räknar den kommunala inkomstskatten på den beskattningsbara förvärvsinkomsten, alltså inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Den kommunala inkomstskatten är proportionell, vilket innebär att man betalar lika stor procentuell andel oavsett hur mycket man tjänar.


När började vi ta ut inkomstskatt?


I Sverige infördes inkomstskatt 1810, med Storbritannien som närmast förebild. Då var den starkt progressiv och baserades på självdeklaration. Då den inte uppfyllde förväntningarna om tillräckligt med pengar till staten försvann den bara två år efter att den infördes. Det dröjde fram till 1902 tills inkomstskatten infördes igen, och var från början bara provisorisk. Åtta år senare, 1910 beslöt man sig för att börja kombinera inkomstskatt med förmögenhetsskatt, för att sedan modifiera och bygga ut den 1919 och 1928. Den högsta genomsnittliga kommunalskatten som hittills har uppnåtts var år 1997. Under 60-talet låg skatten mellan 14 – 20 %.


Jobbskatteavdrag och statlig inkomstskatt


För att inkomstskatten inte ska ta allt för mycket från plånboken för arbetaren införde regeringen det så kallade jobbskatteavdraget. Det gör att man alltså betalar skatt minus jobbskatteavdraget, exklusive eventuell statlig inkomstskatt och pensionsavgift.


Den statliga inkomstskatten baseras på två nivåer, dels den nivå om du har mer än 383 000 kronor i årsinkomst och den andra när du har mer än 548 300 kronor i årsinkomst. Har du en inkomst där du överstiger den första nivån betalar du 20 % skatt på beloppet över gränsen, och ytterligare 5 % på beloppet som du tjänar över den andra gränsen.