Vad är reporänta?

Vad är reporänta?

Reporäntan är Sveriges Riksbanks styrränta. Med det menas att det är den ränta som Riksbanken lånar ut pengar till, och själv lånar pengar för, av de svenska bankerna. Effekten av detta är att reporäntan, som ofta bara kallas styrräntan, påverkar marknadsräntorna i Sverige och på så sätt blir ett verktyg som Riksbanken kan använda för att styra inflationen och Sveriges ekonomi i en viss riktning.

Vad är reporänta

Hur sätts reporäntan?

Sveriges Riksbank har flera uppgifter, men en huvuduppgift är att upprätthålla ett fast penningvärde, alltså en låg och stabil inflation. Som ett verktyg för detta beslutar Riksbanken om reporäntan ska höjas, sänkas eller förbli oförändrad.

Till grund för besluten ligger främst prognoser om inflationsutvecklingen och analyser av konjunkturläget i Sverige och i övriga världen. Effekterna av en höjning, sänkning eller oförändrad reporänta är långsiktiga, varför det snarare är prognoser än dagens inflation som är relevant att titta på.

Eftersom reporäntan har direkt effekt på bankernas utlåningsräntor gentemot privatpersoner blir det ett effektivt verktyg för att påverka samhällsekonomin. Om reporäntan sänks kan bankerna låna pengar billigare och därmed sänka sina bolåneräntor och räntan på andra lån gentemot privatpersoner. Då får många svenskar mer pengar kvar i plånböckerna och viljan att konsumera och investera mer stimuleras.

Tvärtom går det också att dämpa ekonomin genom att höja reporäntan. Eftersom bankernas räntor följer den höjda reporäntan får vi mindre pengar att röra oss med, investeringsviljan sjunker, och med det börskurserna. På så sätt minskar efterfrågetrycket på marknaden och inflationen kan hållas låg.

Reporäntan genom åren

Reporäntan infördes i juni år 1994. Tidigare hade Riksbankens verktyg för att kontrollera inflationen varit marginalräntan, men den avskaffades alltså till förmån för reporäntan. Reporäntans högsta notering sedan dess är 8,91 procent, vilket den låg på mellan juli 1995 och januari 1996. Som privatperson fick man då, beroende på bank, bindningstid och andra faktorer, betala omkring 10 procent i ränta för ett bolån.

En effekt av finanskrisen 2008-2009 var att världens riksbanker tvingades sänka sina styrräntor. I december 2008 gjorde den svenska riksbanken den största sänkningen av reporäntan sedan den infördes, med hela 1,75 procentenheter. Den hämtade sig något de kommande åren, men sjönk under 2012 och 2013 innan den då historiskt lägsta reporäntan noterades i oktober 2014, med 0,0 procent. I februari 2015 införde Riksbanken för första gången negativ reporänta, och under samma år, och även under 2016, har sänkningarna fortsatt.

Den aktuella reporäntan, och prognosen för kommande års reporänta, kan du se på Riksbankens hemsida.