Vad är Skuldkvotstak?

Vad är Skuldkvotstak?


Skuldkvotstak är en begränsning av bankernas utlåning för finansiering av bostäder. Ordet syftar på en gräns hur mycket pengar en person får låna utifrån sin inkomst. Redan under 2015 diskuterade Finansinspektionen med ledning av Erik Thedéen ett skuldkvotstak på 6 gånger
hushållets disponibla årsinkomst. Detta förslag implementerades aldrig men nu senast i maj 2017 kom Finansinspektionen fram med ett nytt förslag.


Finansinspektionens och regeringens förslag att införa ett skuldkvotstak är idag långt gångna men ännu inte genomfört. I remissen som Finansinspektionen föreslog i maj 2017 vill de koppla amorteringskravet till skuldkvotstak på kunder som lånar över 4,5 gånger årsinkomsten. Förslaget skulle innebära att konsumenter som lånar över 4,5 gånger årsinkomsten tvingas amortera 1 % mer på sitt bolån än idag. För bolånetagare med högre belåning kvarstår amorteringskravet på 2% ner till 70 % belåningsgrad. Det är alltså framförallt de hushåll som har stora skulder i förhållande till bostadens värde och inkomster som kommer påverkas och kan få komma amortera minst 3 procent av bolånet per år. Finansinspektionens förslag går ut på remiss under sommaren och ett beslut fattas av Finansinspektionens styrelse under mitten av september när remisstiden går ut. För att förslaget ska vinna laga kraft och verkställas behöver regeringen ta slutgiltigt beslut och ett sådant förslag skulle kunna träda i kraft först under början av 2018. Förslaget skulle kunna innebära att många bolånetagare som idag inte amorterar skulle få betala många tusentals kronor mer i månaden.


Sedan 2015 har majoriteten av bankerna ändå påbörjat en tillämpning av skuldkvotstak, men i dagsläget finns det inget lagkrav om nivå. Detta innebär att det är upp till banken att reglera utlåningen och kravet att förhålla sig till är maximalt 85% belåning, dvs. bolånetaket som infördes 2011. De flesta banker idag utgår från ett skuldkvotstak mellan 5–6 gånger årsinkomsten, dvs 500 till 600 procent av årsinkomsten.


Under 2016 minskade den genomsnittliga belåningsgraden till 64 procent, detta är 1 procent lägre än 2015. Under 2016 var den genomsnittliga skuldkvoten 402% jämfört med 2015 då den var 406%. Även den totala skuldkvoten minskade aningen under 2016 bland nya bolånetagare efter några års uppgång. Finansinspektionens analyser visar även att många nya bolånetagare har förändrat beteendet, vilket innebär att de lånar mindre och köper billigare bostäder.


Så här hanterar storbankerna skuldkvotstaket idag:

Bank Skuldkvotstak Amorteringskrav Bolånetak
Nordea Nej Ja Ja
Handelsbanken Nej Ja Ja
SEB Ja, 5–6 gånger bruttoinkomsten Ja Ja
Swedbank Ja, 5 gånger bruttoinkomsten Ja Ja
Danske Bank 5,5 gånger bruttoinkomsten Ja Ja
SBAB 6 gånger bruttoinkomsten Ja Ja
Ålandsbanken Ja, 5 gånger bruttoinkomsten Ja Ja
Skandiabanken Ja, 5 gånger bruttoinkomsten Ja Ja
Länsförsäkringar Ingen info Ja Ja


Många kritiker menar att ytterligare regleringar kommer påverka konsumenter och bolånemarknaden negativt. De som framförallt skulle påverkas av ett skuldkvotstak är konsumenter som står utanför bostadsmarknaden samt unga som vill in på bostadsmarknaden och ska köpa sin första bostad. Både Bankföreningen och Villaägarnas riksförbund har gått ut kritiskt till Finansinspektionens förslag och menar på att sannolikheten att det får oönskade effekter är stor samt att det skulle kunna påverka både bostadspriser och finansiella systemet negativt. Framförallt påpekar man att ett skuldkvotstak tenderar vara ett trubbigt instrument för att dämpa eventuella konjunktursvängningar.


För att illustrera ett skuldkvotstak har vi på Consector tagit fram en lönematris hur mycket du får låna med skuldkvotstak på exempelvis 5 gånger inkomsten:


Så mycket får du låna vid 5ggr bruttoinkomst:


Ensamstående

Månadslön brutto*, kr Årsinkomst, kr Maximalt lån, kr
20 000 kr 240 000 kr 1 200 000 kr
25 000 kr 300 000 kr 1 500 000 kr
30 000 kr 360 000 kr 1 800 000 kr
35 000 kr 420 000 kr 2 100 000 kr
40 000 kr 480 000 kr 2 400 000 kr
45 000 kr 540 000 kr 2 700 000 kr
50 000 kr 600 000 kr 3 000 000 kr


Sambo / Gift

Gemensam Månadslön brutto*, kr Gemensam Årsinkomst, kr Maximalt lån, kr
40 000 kr 480 000 kr 2 400 000 kr
50 000 kr 600 000 kr 3 000 000 kr
60 000 kr 720 000 kr 3 600 000 kr
70 000 kr 840 000 kr 4 200 000 kr
80 000 kr 960 000 kr 4 800 000 kr
90 000 kr 1 080 000 kr 5 400 000 kr
100 000 kr 1 200 000 kr 6 000 000 kr


För att illustrera detta medför ett skuldkvotstak att en nyexaminerad lärare som tjänar ca. 23 500 kr per månad kan köpa en bostad för maximalt 1,4 MSEK. En nyexaminerad civilingenjör med en startlön på ca. 32 000 kr per månad innebär skuldkvotstaket en maximal belåning motsvarande 1,9 MSEK. Medianinkomsten i Stockholm är ca. 296 000 kr* per år och i hela Sverige 261 000 kr vilket medför en begränsning på 1 480 000 kr respektive 1 305 000 kr i lån. I Stockholms centrala innerstad innebär skuldkvotstaket med ett snittpris per kvm på ca. 94 000 kr* att en person maximalt kan belåna en bostad på 14 kvm respektive 15,7 kvm. Den egna insatsen påverkar givetvis belåningsgrad och yta.