Vad är uppskov?

Vad är uppskov?


Uppskov är att skjuta upp betalning av vinstskatt efter försäljning av bostad. När försäljningen deklareras kan skatten antingen betalas direkt eller skjutas upp. Om det senare väljs ska en årlig skatt betalas på det uppskjutna beloppet. Det går sedan att frivilligt återföra vinsten och därmed beskatta hela eller delar av den.


När kan jag begära uppskov?


I det fall du säljer en bostad med vinst och du redan köpt eller kommer att köpa en ny bostad kan ansökan om uppskov ske. Med det menas att du begär att få skjuta upp betalningen av skatten på hela eller delar vinsten.


Vad krävs för att få uppskov?


Det finns ett par punkter som måste vara uppfyllda för att uppskov ska godkännas.

 

  • Försäljning av bostad


Försäljningen måste skett i Sverige eller ett annat land inom EES-området. Med bostad menas exempelvis bostadsrätt eller villa där minst 50% av boytan använts som bostad av ägaren eller dess närstående. Är det ett tvåfamiljshus som sålts är gränsen på 40%.


Är det en bostadsrätt krävs det att den är en del av en äkta bostadsrättsförening. Är det en oäkta förening vid ingången av året är kravet att den blir privatbostadsföretag innan köpekontraktet skrivs under. I annat fall får inte uppskov ske.


Det går aldrig att få uppskov vid försäljning av andelslägenheter då dessa enligt Skatteverket klassas som hyresbostäder.

 

  • Enbart permanenta bostäder


Uppskov kan enbart ske vid försäljning av bostäder som varit permanentbostäder. Personen ska därmed varit folkbokförd där eller borde varit detta. För att det ska räknas som permanentbostad gäller att något av följande är uppfyllt:

 

  • 1. Att du bott i bostaden ett år innan köpekontraktet för bostaden du säljer skrivs under
  • 2. Att du bott i bostaden tre av fem år innan köpekontraktet för bostaden du säljer skrivs under. Tiden behöver inte vara sammanhängande utan det är den sammanlagda tiden som räknas.
  • 3. Om du köpt en ny bostad innan den gamla sålts finns ett ytterligare alternativ. Då gäller att du bott i bostaden ett år, eller tre av fem år, innan köpekontraktet för bostaden du köper skrivs under.
  • 4. Att försäljning sker via tvång. Det kan exempelvis vara att staten köper loss bostaden på grund av för hög flygbullernivå eller att den säljs genom expropriation. I detta fall behöver personen inte bott i minst ett år för att uppskov ska kunna ske.
  • 5. Att en bostadsrätt säljs som tidigare varit hyresrätt. Tiden som då räknas är hur länge som personen bott i hyresrätten (se punkt 1 och 2)

 

  • Lägsta och högsta belopp


Lägsta belopp som går att få uppskov för är 50 000 kr. Vid tvångsförsäljning (se punkt 4 ovan) ska beloppet vara minst 10 000 kr.


Något högsta belopp finns inte. Det fanns tidigare ett tak på uppskovsbelopp på 1 450 000 kr men detta är alltså borttaget.

 

  • Ny bostad


Den nya bostaden kan köpas före eller efter försäljningen. Köpet ska då ske tidigast 1: a januari året innan försäljning sker eller 31 december kommande år. Bostaden ska vara belägen i Sverige eller annat land inom EES-området.


Om inköp sker tidigare kan den i vissa fall klassas som ersättningsbostad. Detta förutsätter i så fall att större ny-, till- eller ombyggnationer sker. Dessa åtgärder ska genomföras någon gång från 1: a januari året innan försäljningen sker och fram till 2: a maj året kommande år. I detta fall beräknas bostaden vara köpt 1: a januari året före försäljningen. Detta gäller däremot inte för bostadsrätter.

 

  • Inflyttning


Det är även krav på att inflyttning (folkbokföring) sker på den nya bostaden senast 2:a maj det andra året efter gällande försäljningsår.

 

  • Dödsbon


Har personen sålt bostaden men inte köpt någon ny bostad krävs det att make/maka/sambo uppfyller gällande bosättningskrav på bostaden som såldes samt sedan uppfyller tidskraven gällande inköp av ny bostad.


Har personen sålt bostaden, köpt en ny bostad men inte hunnit flytta in gäller fortfarande bosättningskravet och tidskravet för maka/make/sambo. I detta fall är det viktigt att den nya bostaden ägs av dödsboet eller att den ägs av de som får tillgång till den via arv alternativt testamente.


När sker ansökan?


När en bostad säljs är det på kommande års deklaration som detta anges. Det är därmed där som eventuell vinst räknas ut på bostadsförsäljningen vilket visar hur stort belopp som ska betalas i skatt eller ansökas uppskov på.


Exempel:


Köpekontraktet skrivs under med köparen av din bostad år 2017. Denna försäljning ska då deklareras i deklarationen år 2018. Inköp av ny bostad måste därmed ske senast 31:a december 2018 och inflytt måste senast ske 2:a maj 2019 för att uppskov ska få ske.


Ansökan sker på blankett K2 – Uppskov – Bostad (SKV 2012) som kan laddas hem från Skatteverkets hemsida. Har du sålt bostaden via mäklare kan de ofta hjälpa till med att fylla i blanketten.


Denna blankett ska fyllas i och lämnas in av personer som bland annat …

 

  • Har ett prelimärt uppskovsbelopp som ska bli slutgiltigt
  • Vill frivilligt göra en återföring av beloppet
  • Ska göra återföring på grund av exempelvis gåva eller arv
  • Ska återföra belopp på grund av köp av bostad i annat land
  • Har ersättningsbostad utomlands


Fördelar med uppskov


Tillgång till större belopp


Genom att ansöka om uppskov ges möjligheten att använda hela beloppet från försäljningen av bostaden till inköp av ny bostad. Om inte uppskov väljs måste annars skatten betalas utifrån hur stor vinst som uppstått. Med uppskov ges därmed tillgång till ett större belopp.


Lägre ränta än bolån?


Beroende på ränteläget på bolånen kan det även vara fördel att välja uppskov. Är räntan låg är det däremot inte ekonomiskt försvarbart.


Här får man alltså ställa räntekostnaden på det större bolånet (efter eventuellt ränteavdrag) mot kostnaden som uppstår vid uppskov.


Ändrade skatteregler:


Om en vinst uppstår vid bostadsförsäljningen och du väljer att betala skatten direkt (genom kommande års deklaration) vet du exakt vilket belopp som ska betalas. Allt regleras därmed av gällande lagar.


Väljs istället uppskov kommer skatten betalas vid ett senare tillfälle och i så fall regleras beloppet som ska betalas utifrån gällande lagstiftning. En risk med uppskov är därmed att lagändringar sker som gör att det blir dyrare att betala vid ett senare tillfälle än att göra detta direkt. Självklart gäller även motsatt – att det kan bli billigare.


Hur stor är skatten på uppskovsbeloppet?


På uppskovsbeloppet (vinsten vid försäljning) betalas årligen en skatt. Denna skattesats var år 2017 på ca 0,5%. Betalning sker första gången året efter att försäljningen deklarerats.


Skatten räknas ut från en schablonintäkt, vilken räknas som kapitalinkomst. Dessa siffror kommer automatiskt att finnas på inkomstdeklarationen.


Schablonintäkten är 1,67% av uppskovsbeloppet som finns vid taxeringsårets början. Denna intäkt beskattas sedan med 30%. Man brukar säga att skatten som betalas på uppskovsbeloppet är 0,5% men det handlar alltså inte exakt om den siffran.


Vad händer om du återför en del av beloppet?


Om du väljer att återföra en del av uppskovsbeloppet räknas detta som en inkomst under det taxeringsår som detta sker. Eftersom skatten på uppskovsbeloppet beräknas på dess storlek vid årets början påverkar återföring av belopp enbart kommande års deklaration.


Att minska uppskovsbeloppet och därmed beskatta detta kallas för frivillig återföring.


Var kan jag se mitt gällande uppskovsbelopp?


Om Skatteverket har godkänt ansökan om uppskov går det att se gällande siffror via ”Mina Sidor” på Skatteverket.se.